Hej igen, tristess
Nej, jag fick inte jobbet.
Det gick till en f.d. skvallerjournalist från Aftonbladet som hade en mer "säljande" personlighet.
(Och här skulle jag gärna vilja skriva något dräpande om hur sjukt det är med ett samhälle befolkat av falskt påklistrade säljarleenden, men jag kommer inte på något så jag låter bli.)
Det känns som att bli dumpad.
"Det är inte du, det är... jag." "Du gav ett jättetrevligt intryck. Men du får inte jobbet för du är en jävla försagd LOSER."
Ungefär så.
Så jag grät. Och fick huvudvärk. Och tog en Panodil och träffade min kära väninna Josefina, som piggade upp mig med choklad och en Triss-lott som gjorde mig 50 kr rikare, och nu känns det ganska bra ändå.
Jobben kommer ju nu.
Det säger Dom; borgarna.
(My ass att de gör.)
6 kommentarer:
Tur du har vänner som vet vad som behövs i svåra situationer. Triss och choklad - det låter som en kanonbra kombination.
Lycka till i fortsättningen med jobbsökeri.
Tack, smultronkiwi! :-)
Nej nej nej det där fixar du ska du se, inte behöver du ett gäng ljusröda borgarbrackor till att skaffa dig jobb...
Det är skitjobbigt med nederlag men det är bara att gå på det igen även om det är för tvåhundrade gången.
Nya jobb fixar du själv.
Helt.
Med dina skills.
Hehe, jag känner mig peppad!
Dumma korkade arbetsgivare! Klart att du skulle ha jobbet! Men vad de än gör och vad de än säger så fortsätter du att kämpa (vad jag kan se) och det är beundransvärt. Jag beundrar dig, min bloggsjälsfände. (Jepp, jag tänker kasta in det uttrycket i alla mina svar så att du inte glömmer vem jag är. Hehe)
För övrigt jätteroligt att läsa "hej tristess" skriva om många olika saker. Nu måste jag bara komma ihåg att ändra min länk så att jag inte tappar bort ditt nya hem!
Kul att du gillar att läsa "Hej tristess - the extended version"!
Och jo, jag fortsätter kämpa. Jag är en ettrig liten sak, haha.
Skicka en kommentar